tag:blogger.com,1999:blog-6668957103897808975.post9038862437652499601..comments2023-06-07T16:52:39.037+01:00Comments on HYPERGRAPHIA: SÖMNHypergraphiahttp://www.blogger.com/profile/18193283300449907880noreply@blogger.comBlogger5125tag:blogger.com,1999:blog-6668957103897808975.post-15584451638017800942011-04-09T11:59:25.679+01:002011-04-09T11:59:25.679+01:00A, jag tar ditt svar mycket personligt och jag tro...A, jag tar ditt svar mycket personligt och jag tror inte att du tillmäter dig för stor betydelse, men jag tror att det finns vissa sorger vi bär ensamma, som ingen kan ta ifrån oss, fastän vi inget hellre vill. Jag önskade verkligen att jag skulle kunna ha lagt mitt huvud mot hans axel och känt en sorts ro, och jag antar att vi ibland ber om det mot vår vilja för att sedan neka de som försöker bryta igenom. Det är förmodligen grymmare att inte kunna ta emot, i ditt fall Anna.Hypergraphiahttps://www.blogger.com/profile/18193283300449907880noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6668957103897808975.post-67928243202421264192011-04-06T21:29:28.460+01:002011-04-06T21:29:28.460+01:00Det är mycket bra. Jag tänker först att jag känner...Det är mycket bra. Jag tänker först att jag känner igen mig, att jag för länge sen befunnit mig i en liknande situation. Men när jag letar i minnet hittar jag ingen. Bara situationer när jag velat att någon ska försvinna utan att de gör det, men det var bara för att de var för fulla inte för att de ville rädda mig. Nej, jag känner igen mig för att jag är han, någon som tillmäter sig själv för stor betydelse i andras liv, som att jag skulle kunna göra någon skillnad.<br />J, en mycket bra text, som satte mig i gungning. /AAhttps://www.blogger.com/profile/13621426798905434248noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6668957103897808975.post-1647032105968838292011-04-05T20:21:40.175+01:002011-04-05T20:21:40.175+01:00Kära Svin,
Jag kan förstår viljan att rädda det ...Kära Svin, <br /><br />Jag kan förstår viljan att rädda det vi älskar, men när det gäller bekanta, som knappast känner oss, är det i de flesta fall inte en egentlig vilja att beskydda utan ofta ett fåfängt manligt (eller mänskligt) uttryck för ett annat begär. I detta fall byggT på en patetisk arketyp om den lidande konstnärliga kvinnan och en sorts vilja att alstra den där ångesten. Jag får ibland känslan av att de vill skörda en, som om man vore ett sorts fruktbart fält. Samme man, i dialogen som följde, uttryckte en sorts groteskt passion för min ångest: han fann mig "fascinerande". Jag å min sida fascinerades av hur passionerat jag plötsligt upplevde honom som groteskt.<br /><br />Jag vill verkligen inte räddas, däremot är min svaghet ett djupt behov av att bli älskad och en avgrundslös skräck för att bli lämnad. Och jag är inte svag.<br /><br />Tack Stina. Jag tycker hemskt mycket om dig.Hypergraphiahttps://www.blogger.com/profile/18193283300449907880noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6668957103897808975.post-68046543904133981382011-04-04T08:54:00.039+01:002011-04-04T08:54:00.039+01:00Herregud Hyper!
Du fångar ju exakt den där "...Herregud Hyper!<br /><br />Du fångar ju exakt den där "jag ska rädda dig" mentaliteten hos vissa som är både arrogant, dum och meningslös.<br />Jag har varit med om den så många gånger, det finns många män som tror att man vill bli räddad, som tror sig läsa mellan raderna när de egentligen bara projicerar sin egen ångest på ens lilla kropp.<br /><br />Nu skriver du så bra så bra! <br />/<br />SSvinethttps://www.blogger.com/profile/07281450365367030978noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6668957103897808975.post-60546631165245271492011-04-04T06:10:21.360+01:002011-04-04T06:10:21.360+01:00Gränserna! Man blir till inom dem! Den yttre gräns...Gränserna! Man blir till inom dem! Den yttre gränsen är NEJ! Den andra gränsen är TRÖSKELN. Den tredje gränsen är GÅ! A-MAnonymousnoreply@blogger.com