torsdag 5 juli 2012

GULDFISK

Han berättar en historia om en vän han hade som ung. Han kom över till deras hem en gång och blev stående vid guldfiskskålen. Sedan stack han armen i vattnet och en efter en, kramade han sönder fiskarna. Jag frågar om han vet vad som blev av honom, eftersom handlingen med vis sannolikhet annonserade en framtida psykopati. Det visar sig snart att han är en gemensam bekant. Jag hade sprungit in i honom knappa veckan tidigare nere i Stockie, där han tilltalat mig genom det svarta visiret på en motorcykelhjälm, de smala ögonen ourskiljbara i solskenet. Han var pizzabud för någon känd snabbmatskedja. Om jag inte minns fel hade han upprepade gånger arresterats för ofredande.

3 kommentarer:

calle sa...

Hmm, inte helt kompatibelt månne. Men loppan & artärerna är fina:

http://www.wired.com/wiredscience/2012/07/classic-science-books/?utm_source=facebook&utm_medium=socialmedia&utm_campaign=facebookclickthru&pid=4151

Hypergraphia sa...

Mycket. Titta på loppans vänliga och melankoliska öga!

Anonym sa...

Försöker verkligen, men där du ser vänlighet & melankoli ser jag ett ondskefullt übermonster-öga. Typ ett sånt som skulle kunna kika in under rullgardinen i en mardröm. Har iofs sett lite för mycket science fiction det senaste ;)

Allt gott,
Calle