Jag tänker ofta på stackars Schreber om nätterna, när jag slår bjälkarna för fönsterluckorna och stirrar upp på den lilla svarta rektangeln av natt, fläckad av fönsterglaset, likt en smutsig duk.
"I occupied myself observing the starry sky."
och under följande fotnot: this always in the peculiar knowledge not shared by any other human being that it was this starry sky itself from which the miracles emanated which damaged me so multifariously.
Stjärnhimlen nålar sina tunna sylar i den vita madrassen.
Den drar ut minnen på samma sätt som när min mamma, när jag var mycket liten, brukade lösgöra stickor ur mina fingertoppar med en synål. Det var aldrig smärtsamt, och hon fällde aldrig en droppe blod, trots att den tunna silvereggen bröt genom huden och drog ut flisorna.
Bild: Karl Friedrich Schinkel, Magic ca 1830
"I occupied myself observing the starry sky."
och under följande fotnot: this always in the peculiar knowledge not shared by any other human being that it was this starry sky itself from which the miracles emanated which damaged me so multifariously.
Stjärnhimlen nålar sina tunna sylar i den vita madrassen.
Den drar ut minnen på samma sätt som när min mamma, när jag var mycket liten, brukade lösgöra stickor ur mina fingertoppar med en synål. Det var aldrig smärtsamt, och hon fällde aldrig en droppe blod, trots att den tunna silvereggen bröt genom huden och drog ut flisorna.
Bild: Karl Friedrich Schinkel, Magic ca 1830
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar