Om morgonen sitter jag med pölen av ljus som växer i mitt knä och rinner ned över vaderna och låter dagen likt en illa tätad läcka rinna ut över golvet och försvinna i de svarta golvsprickorna. Om natten växer golvsprickorna tills jag doppar fötterna i en kolsvart göl när jag stiger upp i mörkret. Det har regnat i dagar nu.
5 kommentarer:
Skulle kunna kommentera allt du skriver med variationer på fantastique.
Som en böljande text från ljus till vatten. En pöl av ord och ett hav av tankar. Älskar dig Dotter!
Jag är här igen! Din text strömmar över och in. A-M
Calle, man måste vara tacksam för en läsare som du. Du är ett av undantagen som gör det meningsfullt. Och sen är du helt enastående bra också.
Oj! Tack! :)
Skicka en kommentar