PÅ BUSSEN

På bussen: Hans käke tuggar långsamt upp och ner, förkrympt och påslik som endast en tandlös' mun. De tunga säckarna över de tomma käkbenen sugs in och ut genom hans våta goms vacuum, som om han långsamt förtärde sig själv, långsamt åt upp sig själv inifrån. Denna märkliga kannibalism förstärks av hans bruna oljiga högerhand i vilken han kramar en stekt och sedan länge stelnad frukost korv som är identisk hans grova fingertoppar. Han talar låg för sig själv medan han vevar köttprodukten över sätet. Det sega skinnet, med dess vita ådring av stelnat vaxlikt fett vaggar likt en amputerad stump mellan hans stocklika fingertoppar innan han i en till synes bestialisk akt av själv-stympning trunkerar den med de mjuka tandlösa käkbenen och mal köttet med tungan mot gommen.