Bland mina gamla anteckningar finner jag följande anekdot:
"J och hans pappa gjorde en gång en resa genom Amerika när han var barn. Han hade en liten kamera med vilken han fotograferade Niagara fallen, Grand Canyon, Frihetsgudinnan och söderns bakgator.
När de, månader senare återvände till Skottland och framkallade filmen, upptäckte de att J inte en endast gång tagit linslocket av kameran, under hela resan. De enda foto som framkallades, bland arken av kolsvarta negationer, var ett alldagligt porträtt hans far tagit innan de reste, tidslöst, platslöst och banalt, av J själv, sittandes i skräddarställning i solen från fönstret till hans sovrum i Edinburgh."
"J och hans pappa gjorde en gång en resa genom Amerika när han var barn. Han hade en liten kamera med vilken han fotograferade Niagara fallen, Grand Canyon, Frihetsgudinnan och söderns bakgator.
När de, månader senare återvände till Skottland och framkallade filmen, upptäckte de att J inte en endast gång tagit linslocket av kameran, under hela resan. De enda foto som framkallades, bland arken av kolsvarta negationer, var ett alldagligt porträtt hans far tagit innan de reste, tidslöst, platslöst och banalt, av J själv, sittandes i skräddarställning i solen från fönstret till hans sovrum i Edinburgh."
1 kommentar:
Den svarta bilden av en resa. Det tomma yttre. Men de inre bilder...
Skicka en kommentar