På frågan varför de skiljdes svarar han att det var simpel semiotik. Hon önskade att han skulle säga att hon var den vackraste kvinnan han mött, och med en axelryckning konstaterar han fyra år senare, att så aldrig var fallet och att han var oförmögen att ljuga. Jag har sedan länge noterat att han sällan talar i superlativer. Att hans relativt passionerade person dämpas av hans semantiska karaktär. I present köper han mig the OED, en meter höga dubbla volymer i 44a års utgåva.
tisdag 29 juni 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Superlativer... säg vad du vill ha - så får du. A-M
Skicka en kommentar