Av alla fantastiska paranoida uppenbarelser har jag läst få så detaljrika som John Haslams beskrivningar av patienten James Tilly Matthews "Airloom machine" i Illustrations of Madness 1810, den första full-längdsstudien av en paranoid schizofren. Matthews var övetygad om att en grupp kriminella spioner hade satt upp en station i närheten av Bedlamklinikens lokaler. Genom pneumatisk kemiska strålar kunde tortyren påbörjas med ett register inkluderande Lobster-cracking, Stomach-Skinning och Apoplexy-working with the nutmeg grater (införandet av vätska i hjärnan). Maskinerna och deras pneumatiska huliganer fanns utspridda över hela London och användes främst som ett medel av hjärnkontroll mot politiker och högt uppsatta. Strålarna kunde läsa tankar och därtill förändra dem. Matthews beskriver sin Airloom och dess arbetare i punkter från A till Y med sådan exakthet att den kunnat återskapas efter ritningar om än utan det teoretiska orginalets finesser:
"a a The top of the apparatus, called by the assassins air-loom machine, pneumatic machine, & c. being as a large table.
b b The metals which the workers grasp to deaden the sympathy."
"d Something like piano-keys, which open the tube valves within the air-loom, to spread or feed the warp of magnetic fluid.
e e Levers, by the management of which the assailed is wrenched, stagnated, and the sudden-death efforts made upon him, &c. The levers are placed at those points of elevation, viz. the one nearly down, at which I begin to let go my breath, taking care to make it regular, not in any way hurried breathing. The other, the highest, is where it begins to strain the warp, and by which time it becomes necessary to have taken full breath, to hold til the lever was so far down again. This invariably is the vital-straining. But in that dreadful operation by them termed lobster-cracking, I always found it necessary to open my mouth somewhat sooner than I began to take in breath (...)"
"h The cluster of upright open tubes or cylinders, and by the assassins termed their musical glasses, which I have so often mentioned, and percieved when they where endeavouring to burst my person, by exploding the interior of the cavity of the trunk. I now find an exact likeness in the Cyclopedia, which, being in electricity, is termed battery."
"n The windmill kind of sails I have so often mentioned, only seen by glimpse of sympathy; and to prevent my judging of which, the assassins would dash with full strong sympathy or brain-saying, "a whirligig" used by children for amusement."
"s The warp of magnetic fluid, searching between the person impregnated with such fluid, and the air-loom magnets to which it is prepared; which being a multiplicity of fine wires of fluid, forms the sympathy, streams of attraction, repulsion & c. as putting the different poles of the common magnet to objects operates; and by which sympathetic warp the assailed object is affected at pleasure: as by opening a vitriolic gaz valve he becomes tortured by the fluid within him; becoming agitated with the corrosion through all his frame, and so on in all their various modes of attacking the human body and mind, whether to actuate or render inactive; to make ideas or steal others; to bewilder or to deceive; thence to the driving with rage to acts of desperation, or to the dropping dead with stagnation &c."
Det slår mig ibland hur begränsad fantasin är av vår mänsklighet. Och hur det mest oföreställbara ändå är tecknat inom det mänskliga bekantas ramverk. Trots att jag fascinerar över det tomt materialistisk konkreta i beskrivningarna av Air Loom maskinen är det ändå Matthews beskrivningar av dess pneumatiker som griper mig mest. Likt ett band ur en Disney-film stiger samlingen upp på scenen:
"u One of the assissins called by the rest Jack the Schoolmaster, who calls his exertions to prevent my writing or speaking correctly, dicatating, he ever intruding his own style and endeavouring to force it upon me. He pretends to be the short-hand-writer, to register or record everything which passes. (...)
v The female of the gang called by the others Charlotte: she has always spoken French, even by her brain-sayings; but I yet doubt whether she be a french woman (...)
w The one I call the common liar of the gang, by them termed Sir Archy, who often speaks in obscene language.
y (...) The assassins say they are not five hundred feet from me; but from the uncommon force of all their operations, I think they are much nearer."
Matthews talar ibland med ett barns naturliga klarhet vilket ger texten en märkligt abstrakt känsla som om vi borde kunna nicka igenkännande liksom inför något universalt och fullkomligt vardagligt. Vi har för övrigt en liknande kunde med vilda vanföreställningar som dyker upp i butiken med jämna mellanrum. V, min kollega, beskriver när han talar om honom främst hans hud vilket mot förmodan är den mest träffsäkra detalj att summera honom i. Han har överklasses oljiga blanka skinn, glänsande och Solkusts-brunt. Den artificiella plastiskt detaljlösa huden som kvarstår efter för många ansiktsbehandlingar, och den tunna hinna som morgonens krämer lämnat över bröstet, halsen och kinderna. De gammalmodiga doften av traditionell herrparfym, och de fint slingrande lockiga mörka håret som klättrar upp över pannloberna. Nämnde kund, kan passera osynligt genom otaliga överklass-sammanslutningar, kan orera felfritt kring medecin, brittisk historia och heraldik, för att nästan osynligt och med samma vältaliga övertygelse glida över i ämnet bin och de biodlingar runtom storbritannien som är tränade i spionage och tankekontroll. Och D rycker på axlarna. Det ena tycks knappast mer sant än det andra. I bokhandeln pågår en ständig process av att skilja agnarna från vetet bland vanföreställningarna. En process som ätit sig in i min själ så till den grad att jag numer är oförmögen att formulera något alls inom bokhandelns fyra väggar. Ingen situation är längre så enkel att den kan nålas fast och dissikeras. D, som generellt höjt det opolitiskt korrekta till högsta princip i ett pågående krig mot de krossande konventionerna, the pillocks of society (pun intended), brukar ogenerat reda ut allt från sexuella preferenser till genetiska mentalsjukdomar vid anställningsintervjuver, ju smutsigare bagage, ju varmare mottagande. Det Dylanska citatet enda mottot att lita till; But to live outside the law, you must be honest. Av alla synder är oärlighet den sista D kan acceptera.
(Dagens inlägg, mot förmodan illustrerat inte med de ritningar av Matthew's Airloom (som finns att hitta här) utan istället helt apropå med de smått bisarra fotografier som illustrerar det sena artonhundratalets nya invention, gymet, i detta fall i den svenska läkaren Gustav Zanders tappning. Gymutrustning är oändligt mer komisk när axlad av rustika sekelskiftesmän med intellektuell ansiktsbehåring. Absurdism. Mechanophobia. Punkt.)
"a a The top of the apparatus, called by the assassins air-loom machine, pneumatic machine, & c. being as a large table.
b b The metals which the workers grasp to deaden the sympathy."
"d Something like piano-keys, which open the tube valves within the air-loom, to spread or feed the warp of magnetic fluid.
e e Levers, by the management of which the assailed is wrenched, stagnated, and the sudden-death efforts made upon him, &c. The levers are placed at those points of elevation, viz. the one nearly down, at which I begin to let go my breath, taking care to make it regular, not in any way hurried breathing. The other, the highest, is where it begins to strain the warp, and by which time it becomes necessary to have taken full breath, to hold til the lever was so far down again. This invariably is the vital-straining. But in that dreadful operation by them termed lobster-cracking, I always found it necessary to open my mouth somewhat sooner than I began to take in breath (...)"
"h The cluster of upright open tubes or cylinders, and by the assassins termed their musical glasses, which I have so often mentioned, and percieved when they where endeavouring to burst my person, by exploding the interior of the cavity of the trunk. I now find an exact likeness in the Cyclopedia, which, being in electricity, is termed battery."
"n The windmill kind of sails I have so often mentioned, only seen by glimpse of sympathy; and to prevent my judging of which, the assassins would dash with full strong sympathy or brain-saying, "a whirligig" used by children for amusement."
"s The warp of magnetic fluid, searching between the person impregnated with such fluid, and the air-loom magnets to which it is prepared; which being a multiplicity of fine wires of fluid, forms the sympathy, streams of attraction, repulsion & c. as putting the different poles of the common magnet to objects operates; and by which sympathetic warp the assailed object is affected at pleasure: as by opening a vitriolic gaz valve he becomes tortured by the fluid within him; becoming agitated with the corrosion through all his frame, and so on in all their various modes of attacking the human body and mind, whether to actuate or render inactive; to make ideas or steal others; to bewilder or to deceive; thence to the driving with rage to acts of desperation, or to the dropping dead with stagnation &c."
Det slår mig ibland hur begränsad fantasin är av vår mänsklighet. Och hur det mest oföreställbara ändå är tecknat inom det mänskliga bekantas ramverk. Trots att jag fascinerar över det tomt materialistisk konkreta i beskrivningarna av Air Loom maskinen är det ändå Matthews beskrivningar av dess pneumatiker som griper mig mest. Likt ett band ur en Disney-film stiger samlingen upp på scenen:
"u One of the assissins called by the rest Jack the Schoolmaster, who calls his exertions to prevent my writing or speaking correctly, dicatating, he ever intruding his own style and endeavouring to force it upon me. He pretends to be the short-hand-writer, to register or record everything which passes. (...)
v The female of the gang called by the others Charlotte: she has always spoken French, even by her brain-sayings; but I yet doubt whether she be a french woman (...)
w The one I call the common liar of the gang, by them termed Sir Archy, who often speaks in obscene language.
y (...) The assassins say they are not five hundred feet from me; but from the uncommon force of all their operations, I think they are much nearer."
Matthews talar ibland med ett barns naturliga klarhet vilket ger texten en märkligt abstrakt känsla som om vi borde kunna nicka igenkännande liksom inför något universalt och fullkomligt vardagligt. Vi har för övrigt en liknande kunde med vilda vanföreställningar som dyker upp i butiken med jämna mellanrum. V, min kollega, beskriver när han talar om honom främst hans hud vilket mot förmodan är den mest träffsäkra detalj att summera honom i. Han har överklasses oljiga blanka skinn, glänsande och Solkusts-brunt. Den artificiella plastiskt detaljlösa huden som kvarstår efter för många ansiktsbehandlingar, och den tunna hinna som morgonens krämer lämnat över bröstet, halsen och kinderna. De gammalmodiga doften av traditionell herrparfym, och de fint slingrande lockiga mörka håret som klättrar upp över pannloberna. Nämnde kund, kan passera osynligt genom otaliga överklass-sammanslutningar, kan orera felfritt kring medecin, brittisk historia och heraldik, för att nästan osynligt och med samma vältaliga övertygelse glida över i ämnet bin och de biodlingar runtom storbritannien som är tränade i spionage och tankekontroll. Och D rycker på axlarna. Det ena tycks knappast mer sant än det andra. I bokhandeln pågår en ständig process av att skilja agnarna från vetet bland vanföreställningarna. En process som ätit sig in i min själ så till den grad att jag numer är oförmögen att formulera något alls inom bokhandelns fyra väggar. Ingen situation är längre så enkel att den kan nålas fast och dissikeras. D, som generellt höjt det opolitiskt korrekta till högsta princip i ett pågående krig mot de krossande konventionerna, the pillocks of society (pun intended), brukar ogenerat reda ut allt från sexuella preferenser till genetiska mentalsjukdomar vid anställningsintervjuver, ju smutsigare bagage, ju varmare mottagande. Det Dylanska citatet enda mottot att lita till; But to live outside the law, you must be honest. Av alla synder är oärlighet den sista D kan acceptera.
(Dagens inlägg, mot förmodan illustrerat inte med de ritningar av Matthew's Airloom (som finns att hitta här) utan istället helt apropå med de smått bisarra fotografier som illustrerar det sena artonhundratalets nya invention, gymet, i detta fall i den svenska läkaren Gustav Zanders tappning. Gymutrustning är oändligt mer komisk när axlad av rustika sekelskiftesmän med intellektuell ansiktsbehåring. Absurdism. Mechanophobia. Punkt.)
3 kommentarer:
Sänder över en mängd tankar - och undrar vad framtiden kommer att skriva om våra gymredskap... Fnitter. A-M
Bara en association: En av sjukgymnastikens föregångare i Sverige var Jonas Henrik Kellgren (1837-1916), som på sitt behandlingshem Sanna utanför Jönköping bl a hade Mark Twain på besök en sommar vid sekelskiftet (men det har inte med associationen att göra). Hans farfars bror var förresten skalden Kellgren (också ovidkommande i sammanhanget). Även hans bror Arvid Kellgren (1856-1944) ansågs enligt Svenskt Handbiografiskt Lexikon »såsom en konstnär af första ordningen på den manuella behandlingens område.»
Och nu kommer slutet på min association: Arvid blev med.dr. i Edinburg 1886, fem år efter att Arthur Conan Doyle avslutat sina läkarstudier på samma universitet. Kan det tänkas att Arvid och Arthur kan ha haft samma lärare? Kan Arvid t.o.m. ha haft dr Joseph Bell (förebilden till Sherlock Holmes) som lärare? Det borde väl inte vara helt omöjligt att ta reda på i universitetets rullor. Jag var inne på deras hemsida och kollade och mot en smärre avgift kan de göra en eftersökning i registren.
Det var hela associationen. Inte fullständigt sammanhängande, men lite fantasieggande för Doyle-intresserade.
Mattias, indeed. Tack för den tankekedjan. Jag kan tänka mig att universitetet är ganska hjälpsamma. Alla gillar en entusiast.
Om inte kan Surgeon's Hall vara värda att kontakta. De har en Doyle utställning med fokus på Bell som inspiration för Holmes. De har för övrigt också en fantastisk krigsmedicinsk avdelning och en liten bok bunden i mördaren Burkes skinn.
Skicka en kommentar