lördag 31 januari 2009

SUCCUMB

Idag klappar mitt hjärta lite fortare efter att ha inhandlat denna lilla raring:


När läkare refererar till strypmärken på en avlidens hals med en målares vokabulär: choclate-coloured, faint rose, swarthy och indigo-blue så tycks £65 inte längre vara en så krävande summa också för min, något, hm, host, ansträngda budget. Det fanns in the days of yore en korspollinering mellan konst och vetenskap jag trots dess många aber inte kan låta bli att uppskatta.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Du är fenomenal! Och jag är full av beundran - också då du hittar dina märkliga böcker. Kram Från Härhemma. Mamma

Anonym sa...

Fullständigt underbart! Jag förstår din förtjusning.

Hypergraphia sa...

Ja men visst. Hur kan man inte... Det här är så bisarrt.

Anonym sa...

Jag förstår dig till fullo. Det finns en naturlag som påverkar vilka böcker man måste köpa. Själv känner jag den ofta mycket starkt. Ju mer bizarrt eller udda, desto kraftigare är tvånget.
/M

Anonym sa...

Fniss och skratt. A-M

Hypergraphia sa...

Mattias - jag gillar vår lilla rockad av s och z i bi(s)zarrt.

Hypergraphia sa...

Notera också korspollinering. Jag har ett väldigt personligt förhållande till rätt många ord. Man kan leta sig tillbaka till de flestas rötter.

Anonym sa...

Jag tycker om när ord andas sin innebörd. Bisarrt blir än mer bizarrt på sistnämnda vis. Och det är ingen främmande stavning i svenskan, åtminstone inte om man som jag ofta rör sig i trakten kring sekelskiftet. Se här t ex ur 1893 års översättning av A Study in Scarlet: “…när det går så långt som att med en käpp slå kadaverna på anatomisalarne, så antar den likväl en något bizarr form”.
Sedan ska det väl sägas att jag i min z-stavning är oerhört inspirerad av dig. Jag tror inte att jag stavade det så innan jag började läsa Hypergraphia. Å andra sidan har jag inte haft så många anledningar att använda ordet i skrift tidigare. Du göder min bizarra sida.

/M