onsdag 25 mars 2009

INFERNALISKT SPUTUM

Hennes ansikte är vitt som ett lakan och glansigt av svett som för ett ögonblick får henne att likna en orm som ömsar skinn. Hon stryker undan de stripa testarna platt lugg mot pannan och särar de torra blågrå läpparna. Den kalla svetten har löst upp hennes spindelbenslika mascara som nu tecknat vad som liknar två halvmåne formade ögon precis under hennes verkliga ögon. Toilet, säger hon, men orden låter förvirrande lika to let, att hyra. Jag leder henne ner i Clerk Street butikens egna underjord mot bättre vetande. Och sedan hon försvunnit in på toaletten stirrar jag på min jacka och min väska och andra värdesaker som ligger kringströdda i butiksköket. Och mina kerberosiska insinkter säger mig att jag inte kan lämna henne obevakad i detta butikens innersta. Så jag ställer mig tafatt utanför toalettdörren och lyssnar till hennes kramplika uppstötanden, lyssnar till ljudet av hennes mage som vrids ut och in likt en trasa och ljudet av hennes skallrande skeletala fingrar som klöser mot toalettstolen. Och sedan leder jag henne upp för den helvetiskt branta trappan och ut i solen. Needless to say, tittar hon inte tillbaka för ett ögonblick. Vi vill båda lämna den här hålan. Att för ett ögonblick känna ett nostalgiskt tvång att se tillbaka på väg upp ur detta Hades tycks myterna allena förunnat.

4 kommentarer:

annemarie sa...

Fantastiska minuter fångade i ord. A-M

Anonym sa...

Läser. E.

annemarie sa...

TJOHO - JAG LÄSER IGEN HÄR... BARA FÖR ATT DU ÄR SÅ BRA, SÅ BRA!
A-M

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.