fredag 13 mars 2009

SOCIAL VALUTA

Förtroenden är en märklig social valuta. D's psykologiske husgud Eric Berne kallade det strokes, utbytet också av de mest basala interkommunikativa enheter. I Berne's transaktionslika vardagsspel kan det simpla och ögonblickssnabba mötet mellan två sociala pjäser, i all hast, en stormig fredagkväll se ut på följande vis:

Herr Vit: Hello (1 stroke)
Herr Svart: Hi (1 stroke)

Vinden rivande i Herr vits äggfärgade trenchcoat, det hårt knutna bältets metallspänne smattrande mot Burberry-knappen och Herr Svart brådskt kramande den kolsvarta portföljen med de skarpt tecknade knogarna likt rakblad under de bläcksvarta läderhandskarna. Och sedan nickar de och passerar.


Berne's sociala balans perfekt uppmätt mellan de två pjäserna, en harmoni av uppfyllda förväntningar och konventionell liknöjdhet, vi lägger in på den sociala rouletten vad vi önskar få tillbaka och vill således varken överraskas med varken en förlust eller en storslagen vinst. I det sociala spelet, kära vänner, är tricket att förbli Even Steven. Enheten Hej bör besvaras med enheten hej tills vi med säkerhet kan slänga in ytterligare en enhet på spelplanen:

Fru Vit: Goodmorning. (1 stroke)
Herr Svart: Morning. (1 stroke)
Fru Vit: How are you today? (1 strokes)
Herr Svart: Fine. And you? (2 strokes)
Fru vit: Fine, thanks. (1 stroke)

Fru Vits snäva blekt cirtronvita pennkjol klättrande upp över de voluptuösa låren när hon vaggande fortsätter nedåt trottoaren. Och anklarna skevande likt en trött kos i de små krämfärgade pumpsen. Hennes platinum tagellika blonda hår nålat mot hårbotten. Och Herr Svart, en mästerlig affärsmässig transaktör kommer inte vända sig om i sin svartblå kostym för att studera fruns rotunda skrov. Istället vrider han gnisslande loss den mjuka fuktiga huden under det svarta skinnbandet till armbandsuret och mäter tiden, i huvudet redan kalkylerande förmiddagens planer, innan han snabbar på stegen.

Ett väl avmätt 6-enhetsutbyte detta, och vi kan föreställa oss en varm sensation av tillfredsställelse medan våra leksaker, herr och fru, fortsätter åt varsitt håll neråt gatan. Denna artiga formulaiska transaktion, så bekvämt befriad från obehagliga sinnesrörelser, och just därför så meningslöst tillfredställande. För att återkomma till våra tidigare kamrater där Vit nu helt apropå bestämt sig för att trappa upp utbytet ytterligare, kan alltså en än mer förlängd social intercourse ta sig följande uttryck:

Herr Vit: Hello. (1 stroke)
Herr Svart: Hi (1 stroke)
Herr Vit (stannar upp, nästan själv förvånad över denna handling): How are you? (1 stroke)
Herr Svart: (som hejdas just som han ska passera, med ryggen onaturligt frånvänd, ytterst förvånad, här har de två passerat varandra i snart två år, enbart födandes på dessa simpla hälsningsfraser, och nu...) Fine. (och sedan han fattat beslutet att närma sig Vit, att ge honom ytterligare en social smekning slappnar han av). Fine. And you? (2 strokes)
Herr Vit: Fine. Yeah. (1 stroke)
Herr Svart: The weather is awful these days. (1 stroke)
Herr Vit: I know. When will the rain cease? (1 stroke)
Herr Svart: Well, it was nice to see you. (1 stroke)
Herr Vit: Yes, likewise. Take care. (2 strokes)
Herr Svart (blinkar med höger öga) Bye then. (2 strokes, märk väl, att också handlingar är social valuta, och Herr Svarts spjuveraktiga blinkning mer än väl fungerar som valuta i spelet)
Herr Vit: Bye. (1 stroke)

Herr vit är ett ögonblick uppskakad av den plötsliga närheten. Hans andhämtning, hans vita hårlösa bröstkorg reser sig och sjunker häftigt. Den vita skjortknappen skavande mot adamsäpplet. Och vinden river också denna morgon i hans rock och den rasslande vita kasse i vilken han bär sin Frus frusna lunchlåda. Herr Svart, en riktig man, är förvånade, knappast mer, läderhandskarna gnisslar mot handtaget och hans blanka släta pottfrisyr unstirred, liksom hans sinne, i stormen.

Den förvirring som en plötslig insatshöjning innebär är som vi kan se snabbt överspelad. Vits spelvilja är förståss smickrande för Svart som måste avgöra om han vill motta transaktionen och genomföra utbytet. Riskfyllt spelande likt detta kan förståss få oanade konsekvenser. Dessa något risque situationer kan vara en lika god grogrund för negativa strokes, som för, i detta fall framgångsrik intimitet. Se följande exempel mellan herr Svart och Fru Vit:

Herr Svart (glatt): Morn Mrs! (1 stroke)
Fru Vit (sammanbitet): Fuck you. (1 negativ stroke)

Hennes gungande höfter påminnande om malande mortel när hon försvinner bort. Och denna gång stannar Herr Svart upp och stryker högerhanden genom det kolsvarta lacklika håret, unstirred, och vänder sig om efter henne
(1 stroke)...

...och vi kan i detta fall kalla honom det sociala spelets förlorare efter som hans två strokes i detta fall spelats ut mot Fruns enda. Han finner förståss bättre tur i spel vad gäller Herr Vit, denne ängsliga unge man, för som vi ska se i nästa exempel kan spelet sedan ena parten börjat gambla sociala strokes ganska hastigt trappas upp och utbytet kan tas till oanade nivåer om spelarna har intresse i detta:

Herr Vit: Hello. (1 stroke)
Herr Svart: Hi. (1 stroke)
Herr Vit: How are you today? (1 stroke)
Herr Svart: Do you really want to know? (2 strokes)
Herr Vit (generat): No, I was just being polite is all. (Hans kinder antar en brinnande röd ton) Are you off to work? (2 strokes)
Herr Svart (lägger handen på Vits axel, fingret roterande den lilla Burberry-knappen) I'm just kiddin you, boy? (4 strokes)
Herr Vit skrattar. (1 stroke)
Herr Svart: I was thinking of taking the day off. (2 strokes, notera den modiga obalansen som Svart avancerar med)
Herr Vit: What time is it? (pekar på Svarts armbandsur och sedan denne vinklat klockan mot honom lägger han högerhanden om Svarts vrist och stirrar på det lilla urverket, hans fingertoppar lekfullt men knappt märkbart spelande över den mjuka ådriga huden på Svarts underarm) (3 strokes)
Herr Svart flinar. (1 stroke)
Herr Vit: I'm in no hurry, really... (3 strokes)
Herr Svart sätter höger armen i broräcket bakom Herr Vit och tornar upp sig över pojken.

Vi lämnar herrarna och deras utmärkta exempel på en framgångsrik transaktion där, för att se hur en negativa transaktion kan byggas ut på liknande sätt. Notera att också negativa transaktioner är att föredra framför en brist av strokes, negativa utbyten erbjuder, om än i omvänd form, en genväg till en annan persons inre, och en framgångsrik intimitet om rätt balans upprätthålls.

Herr Svart: Hello. (1 stroke)
Fru Vit spottar honom i ansiktet. (5 negativa strokes)
Herr Svart (torkar den tjocka flegmlika vita slemmet från kinden): Bitch. (2 negativa strokes)
Fru Vit (sliter tag i hans kostymslag) You sick disgusting FUCK. (Hon slår knytnävarna i hans bröstkorg och hennes vita konstgjorda naglar klyvs mot hans skräddarsydda kavaj) How could you? (5 negativa strokes)
Herr Svart: What are you talking about. You are mad lady, you hear me? Wacko. Get off me. (2 negativa strokes)
Fru Vit: You stay the fuck away from me and my husband, you asshole. (3 negativa strokes)
Herr Svart: Get off me.(1 negativ stroke)

Den vita saliven hänger fortfarande klistrad mot Fru Vits blekgrå ansikte när hon rusar nedför gatan. Hennes ögon likt en trött bulldogs, draperande sig över hennes kinder. Herr Svarts händer skakar. Vad än han bär i portföljen rasslar likt en kedja när han rör sig. Han himlar med ögonen åt en förbipasserande så stirrar på honom men denne rör inte en min. Sedan han gått runt hörnet fingrar han över den våta kinden och stryker kostymärmen över den nyrakade huden. Bitch, tänker han, och sedan Fuck. Det sistnämnda snarare en kontemplation över det egna förflutna än ett faktiskt öknamn på den okända kvinnan.

Ett ovanligt utbyte detta minsann. Vilka intressanta former av liv vi kan studera runt omkring oss.

Herr Vit: Not here. (1 negativ stroke)
Herr Svart: Where then? (1 stroke)
Herr Vit: Let's go somewhere. A park or a hotel or something. (2 strokes)
Herr Svart (flinar): Really? (1 stroke)
Herr Vit: Take me for a drink at least. (3 strokes)

Herr Svart lägger handen mot hans ansikte och fingrar med tummen mot hans slutna mun. (5 strokes)
Herr Vits läppar glider isär och han kontemplerar huruvida Herr Svarts läderhandskar smakar tobak eller pepparkryddat lamm alltmedan mannens tumme cirkulerar hans tunga. (2 strokes)
En kort till syns privat tystnad lägrar sig mellan de båda männen innan de sliter sig ifrån varandra. I detta högrisksspel måste var transaktion noga övervägas. Vits rock reser likt ett par vingar runt honom i den plöstliga brisen när Svart backar tillbaka. Hans blekvita hy, nästan transparent i solljuset, likt ett illa övertäckt oanvänt kranium i en skolsal, blir allt varmare, allt mer glödgat rött medan han väntar. Svarts häftiga andetag överröstar vinden och knapparna spänns ut över hans bröstkorg när han andas. Ett ögonblick senare försvinner de nedåt gatan i varandras sällskap och en perfekt balanserad monochrome palett.

1 kommentar:

annemarie sa...

Hej du, jag tycker så synd om de inlägg du gör när de saknar kommentarer. Ibland kan det räcka med att skriva - jag var här och läste. Så ni som är här - följ mitt förslag och lämna ett litet gensvar. Författare av alla de slag mår bra av det.